Så installeras laddstationer: Steg-för-steg för BRF & företag

Elektrifieringen av fordonsflottan är i full gång, och med den följer ett växande behov av tillförlitlig laddinfrastruktur. För bostadsrättsföreningar (BRF) och företag är installationen av laddstationer inte bara en anpassning till framtiden, utan en nödvändighet för att möta behoven hos boende, anställda och besökare. Denna guide riktar sig till dig som sitter i en BRF-styrelse eller arbetar med fastighetsförvaltning och ger en detaljerad genomgång av processen, från första tanke till färdig installation.

Varför investera i laddinfrastruktur som organisation?

Att erbjuda elbilsladdning blir allt viktigare av flera skäl:

• Möta ökande efterfrågan: Antalet elbilar ökar snabbt, och tillgång till laddning är en avgörande faktor för många vid val av bostad eller arbetsplats.
• Öka fastighetens värde och attraktivitet: En fastighet med bra laddmöjligheter blir mer attraktiv på marknaden.
• Stärka hållbarhetsprofilen: Att möjliggöra elbilsladdning signalerar ett engagemang för miljön.
• Förbereda för framtiden: Lagkrav och förväntningar på laddinfrastruktur kommer sannolikt att öka.
• Potential för intäkter och kostnadskontroll: Med rätt system kan kostnaderna för laddning debiteras användarna, och smarta system kan optimera energianvändningen.

Installationsprocessen: Steg för steg

Att installera laddstationer i större skala kräver noggrann plantering och följer en bestämd process:

1. Planering och behovsanalys: Kartlägg det nuvarande och framtida behovet. Hur många användare har eller planerar att skaffa elbil? Hur ser deras laddningsmönster ut?
2. Teknisk förstudie: En behörig elektriker måste bedöma fastighetens elsystem. Vad är huvudsäkringens storlek? Hur ser elcentralen ut? Var kan kablar dras? Detta är kritiskt för att bedöma om elnätet räcker till eller om uppgraderingar krävs.
3. Val av utrustning och leverantör: Välj laddboxmodell, eventuellt lastbalanseringssystem och ett administrationssystem för användarhantering och betalning. Ta in offerter från flera certifierade installatörer. Se till att offerten är detaljerad och specificerar allt som ingår.
4. Installation: Arbetet utförs av ett behörigt elinstallationsföretag. De monterar laddboxarna, drar kablar, ansluter till elcentralen med nödvändiga säkringar och jordfelsbrytare.
5. Driftsättning och testning: Installatören testar systemet, konfigurerar lastbalansering och administrationssystemet. En kontroll före ibruktagning ska göras.
6. Dokumentation och överlämning: Installatören överlämnar all nödvändig dokumentation om installationen.
7. Underhåll och service: Säkerställ fortlöpande tillsyn och underhåll. Många väljer serviceavtal.

Behörighet är ett krav

Det är absolut avgörande att installationen utförs av ett registrerat och behörigt elinstallationsföretag. Detta är inte bara en rekommendation utan ett lagkrav enligt Elsäkerhetslagen. Som beställare har ni en skyldighet att kontrollera att företaget finns i Elsäkerhetsverkets register. Att anlita obehöriga kan leda till allvarliga säkerhetsrisker, ogiltiga försäkringar och juridiska konsekvenser.

Vad ingår i en standardinstallation – och vad kostar extra?

En standardinstallation inkluderar vanligtvis montering på vägg, kabeldragning upp till en viss längd, anslutning i befintlig elcentral med säkring och jordfelsbrytare.

Moment som ofta tillkommer och medför extra kostnader inkluderar:

• Längre kabeldragning
• Markarbete (grävning för nedläggning av kabel i rör)
• Stolpmontering (inklusive eventuellt fundament)
• Komplicerad håltagning (t.ex. i tjock betong)
• Uppgradering eller byte av elcentral
• Uppsäkring av fastighetens huvudsäkring
• Installation av extern lastbalanserare

Den totala kostnaden påverkas av dessa faktorer samt val av hårdvara. En enskild laddbox kan kosta mellan 5 000 och 20 000 kr före avdrag, och en standardinstallation ca 6 000 – 9 000 kr.

Tabell 1: Exempel på kostnadskomponenter (före avdrag)

En platsbesiktning rekommenderas alltid för att få en korrekt prisbild.

Specifika utmaningar och lösningar för brf och företag

Storskaliga installationer har unika behov som måste hanteras:

Administration och användarhantering

Ett system behövs för att hantera access för olika användare (boende, anställda, besökare). Detta kan ske via RFID-taggar eller appar. Systemet bör också kunna samla in statistik. Målet är att minimera administrationen för styrelsen eller företagsledningen.

Betalningslösningar och kostnadsfördelning

Det mest rättvisa är att varje användare betalar för sin faktiska förbrukning. Detta kräver laddstationer med MID-certifierade energimätare och ett system som kan läsa av förbrukning, tillämpa en prissättning (kr/kWh) och hantera debitering och betalning. Många väljer att anlita en tjänsteleverantör som sköter hela denna process.

Skalbarhet

Behovet av laddplatser kommer att öka. Systemet bör därför vara enkelt och kostnadseffektivt att bygga ut i framtiden. Välj system där fler laddboxar enkelt kan kopplas in på befintlig infrastruktur.

Finansiering och bidrag

För BRF:er och företag finns Naturvårdsverkets ”Ladda bilen”-stöd, som kan täcka upp till 50% av kostnaderna, dock max 15 000 kr per laddpunkt. Detta stöd gäller för laddstationer avsedda för boende eller anställda. Ansökan görs till Naturvårdsverket. För publika laddstationer eller laddning av tunga fordon kan Klimatklivet vara aktuellt.

Viktigt att notera är skillnaden mot Grön Teknik-avdraget, som är till för privatpersoner (inkl. bostadsrättsinnehavare) som installerar laddbox i sin egen bostad. Om medlemmarna i en BRF själva ska äga sina laddboxar, är det Grön Teknik som gäller för dem individuellt. Om föreningen äger laddstationerna är det ”Ladda bilen”-stödet som är relevant.

Ett företag som Vålt AB kan hjälpa till att navigera i dessa frågor och förenkla processen med att söka bidrag.

Teknisk fördjupning: Lastbalansering, effekt och smarta funktioner

Behöver ni lastbalansering?

Ja, i de allra flesta fall där flera laddpunkter installeras, eller där fastighetens totala elkapacitet är begränsad, är lastbalansering avgörande. Lastbalansering förhindrar att huvudsäkringen överbelastas när många bilar laddar samtidigt som annan elförbrukning pågår.

• Dynamisk lastbalansering: Detta system mäter fastighetens totala elförbrukning i realtid och justerar laddeffekten till laddboxarna dynamiskt. När annan förbrukning är låg kan bilarna ladda snabbt, och när förbrukningen ökar sänks laddeffekten automatiskt. Detta maximerar den tillgängliga effekten för laddning utan att riskera överbelastning.
• Statisk lastbalansering: Här tilldelas laddboxarna en fast maximal effekt som de tillsammans inte får överskrida, oberoende av fastighetens övriga förbrukning. Det är en enklare men mindre flexibel lösning som kan begränsa laddhastigheten i onödan.

Dynamisk lastbalansering är nästan alltid att föredra för BRF:er och företag, då det möjliggör fler laddpunkter på befintlig elinfrastruktur och ofta undviker behovet av dyra uppgraderingar av huvudsäkringen.

Effekt (kw), faser och anslutningstyper

• Effekt (kW): Anger hur snabbt bilen kan ladda. Vanliga effektnivåer för AC-laddboxar är 3,7 kW, 7,4 kW, 11 kW och 22 kW. Högre effekt ger snabbare laddning men ställer högre krav på elinstallationen.
• Faser: Svenska elnätet använder 3-fas växelström. Att installera 3-fas laddboxar är att föredra även om vissa bilar bara laddar på 1 fas, eftersom det framtidssäkrar installationen. 11 kW är ofta en bra kompromiss för BRF/företag då det kräver 16A 3-fas, vilket är vanligare och billigare än de 32A 3-fas som krävs för 22 kW.
• Anslutningstyper: Typ 2 är standard i Europa för AC-laddning. Laddboxar har antingen ett Typ 2-uttag eller en fast Typ 2-kabel. Uttag ger mer flexibilitet då användaren kan använda sin egen kabel.

Smarta funktioner och ocpp-stöd

Moderna laddboxar och system erbjuder smarta funktioner som är värdefulla för organisationer:

• OCPP (Open Charge Point Protocol): En öppen kommunikationsstandard som möjliggör kommunikation mellan laddstationer (från olika tillverkare) och ett centralt administrationssystem (CSMS). Detta ger flexibilitet och undviker inlåsning till en specifik leverantörs mjukvara. OCPP är en förutsättning för centraliserad lastbalansering och smart laddning baserat på elpris eller solelproduktion.
• Administrationsplattformar (CSMS): Mjukvarusystem som hanterar användarkonton, debitering, statistik och styrning av laddarna. Exempel på funktioner är automatisk fakturering, app-access och koppling till olika betalmetoder.
• Integration med solcellssystem: Smarta laddboxar kan styras att prioritera laddning när det finns överskott av egenproducerad solel, vilket kan sänka driftskostnaderna.

Marknadsöversikt: Laddboxar och system för organisationer

Marknaden erbjuder många alternativ. När ni jämför laddboxar och system är följande kriterier viktiga:

• Tillförlitlighet och kvalitet: Robust konstruktion, hög IP-klassning för utomhusbruk, lång garanti.
• Funktioner: Max effekt, faser, Typ 2-uttag/kabel, dynamisk lastbalansering, app-styrning, RFID-läsare, MID-mätare för debitering.
• Systemintegration (OCPP): Avgörande för administration och skalbarhet.
• Skalbarhet: Hur enkelt och kostnadseffektivt är det att lägga till fler laddpunkter?
• Administration och betalning: Erbjuds en komplett lösning för detta?
• Säkerhet: Inbyggd jordfelsbrytare (helst Typ B) och relevanta certifieringar.
• Total kostnad (TCO): Initial kostnad + löpande kostnader (service, mjukvara) – bidrag.

Vanliga laddboxmärken på den svenska marknaden som är relevanta för organisationer inkluderar Zaptec, Charge Amps och Waybler.

Jämförelse av utvalda laddboxar lämpliga för organisationer

Observera att specifikationer kan variera och bör verifieras hos leverantör.

Markarbete, fundament och stolpmontering

I många fall, särskilt på större parkeringsplatser, krävs markarbete för att gräva ner kabel och installera laddboxarna på stolpar istället för på en vägg.

• Markarbete: Innebär grävning och schaktning för att lägga ner installationskabeln i rör. Kunden förväntas ofta ha förberett detta med ett gult markrör. Återställning av marken ingår sällan i standardinstallationen.
• Fundament: En laddstolpe behöver ett stabilt fundament att monteras på. Detta kan vara ett betongfundament som gjuts på plats eller prefabricerade fundament.
• Stolpmontering: Själva laddboxen monteras på stolpen. Kostnaden för stolpe, fundament och montering tillkommer utöver kostnaden för laddbox och standardinstallation.

Laddning för anställda, tjänstebilar och kunder

För företag innebär laddinfrastruktur ytterligare dimensioner:

• Laddning för anställda/tjänstebilar: Att erbjuda laddning på jobbet kan vara en uppskattad förmån. För närvarande är laddning av privatbil eller förmånsbil vid arbetsplatsens laddpunkt inte förmånsbeskattad för den anställde.
• Kundladdning: Att erbjuda laddning till kunder kan öka attraktiviteten och locka besökare.
• Miljöprofil: Investering i laddinfrastruktur stärker företagets gröna profil och engagemang för hållbara transporter.
• Bokföring och avskrivning: Laddstationer kan klassificeras antingen som byggnadsinventarier om de installeras utomhus och åsatts byggnadsvärde, eller som en del av byggnaden (långsammare avskrivning) om de är installerade inomhus för internt bruk. Detta påverkar skattemässiga avdrag.

Att sätta pris per kwh

Att bestämma priset som användarna ska betala per kWh är en viktig fråga för BRF:er och företag. Priset bör minst täcka elkostnaden (inklusive nätavgifter, skatter och moms). Många väljer också att lägga på ett mindre belopp för att täcka administrativa kostnader för betalsystemet eller för att amortera investeringskostnaden för laddinfrastrukturen. En transparent prissättning är att föredra.

Elsäkerhet i fokus

Oavsett om ni installerar laddboxar eller utför andra elarbeten i fastigheten är elsäkerhet högsta prioritet.

• Innehavarens ansvar: Som fastighetsägare eller organisation har ni ett fortlöpande ansvar för att elanläggningen är säker och att installationer utförs korrekt av behöriga elektriker.
• Jordfelsbrytare och jordning: Dessa är fundamentala skyddsanordningar som skyddar mot elchock och brand. Alla moderna laddboxar har inbyggda jordfelsbrytare (helst Typ B som hanterar DC-felströmmar från elbilar). Jordfelsbrytare ska testas regelbundet (minst två gånger per år).
• Identifiering av elfel: Var uppmärksam på tecken som utlösta säkringar, jordfelsbrytare som löser ut, bränd lukt, värmeutveckling, flimrande ljus eller missljud. Vid misstanke om fel, agera systematiskt och kontakta behörig elektriker.

Att investera i laddinfrastruktur är en strategisk åtgärd som kräver noggrann planering och expertis. Genom att följa rätt process, anlita behöriga fackmän och välja system som möter era specifika behov skapar ni en säker, skalbar och framtidssäkrad laddlösning för er organisation.

Nyckelfraser: behöver jag lastbalansering?, boka installation laddbox, bästa laddboxen, dynamisk lastbalansering förklaring, elpris laddstolpe, hyra laddbox, installation av laddbox, installation laddbox, installation laddbox bostadsrättsförening, installation laddstolpe, installera laddbox, installera laddstolpe, installera laddstolpe brf, jämför laddboxar, köpa laddbox, laddbox 11kw, laddbox 3 fas, laddbox app, laddbox bostadsrättsförening, laddbox bäst i test, laddbox företag, laddbox installation, laddbox lastbalansering, laddbox med lastbalansering, laddboxar brf, laddstolpar brf, laddstolpe elbil företag, laddstolpe pris, lastbalansering laddbox, stolpe till laddbox, vad kostar el per kwh?, vad är lastbalansering?, vilken laddbox ska jag välja.

Grundläggande ellära: Begrepp att känna till

För att bättre förstå elinstallationer kan det vara bra att känna till några grundläggande begrepp:

• Spänning (Volt, V): Den ”kraft” som driver strömmen. I svenska vägguttag är spänningen 230 V (mellan fas och nolla) eller 400 V.
• Ström (Ampere, A): Flödet av elektroner. Högre ström innebär att mer el överförs.
• Resistans (Ohm, Ω): Motståndet i en ledare. Hög resistans hindrar strömflödet och kan orsaka värmeutveckling.
• Effekt (Watt, W eller Kilowatt, kW): Hur snabbt energi omvandlas. P = U × I. Laddboxens effekt anger hur snabbt den kan ladda bilen.
• Energi (Kilowattimme, kWh): Den totala mängd el som förbrukas över tid. E = P × t. Det är energin (kWh) man betalar för.
• Likström (DC): Strömmen flyter i en riktning (t.ex. i batterier).
• Växelström (AC): Strömmens riktning växlar periodiskt (standard i elnätet). Elbilar laddas med AC via laddboxen, som omvandlas till DC i bilens interna laddare.
• Frekvens (Hertz, Hz): Hur snabbt växelströmmen växlar riktning.
• Ledare och isolatorer: Material som leder respektive inte leder ström.

För att få hjälp med att installera laddstationer och säkerställa en smidig process, från analys till färdigställande och hantering av bidragsansökningar, kan ni vända er till experter inom området. Att välja rätt partner är avgörande för ett lyckat projekt.